Freezonen, kvinno-, tjej- och brottsofferjour har beviljats 90-konto

Freezonen grundades 1991. Sedan dess har över 10 000 personer vänt sig till organisationen, som idag är landets enda kombinerade kvinno-, tjej- och brottsofferjour. Nu har Freezonen tilldelats 90-konto av Svensk Insamlingskontroll.

Behovet av stöd till vålds- och brottsutsatta personer ökar. Freezonen, som var en av de första brottsofferjourerna i Sverige, och som nu är landets enda kombinerade kvinno-, tjej- och brottsofferjour, har sedan starten 1991 varit i kontakt med över 10 000 personer.

– Våra kontakter med utsatta blir hela tiden fler och ligger nu på mellan 500 och 700 per år. Vi tror att det kommer att fortsätta öka. Därför har vi valt att ansöka om 90-konto. De offentliga medel som vi får räcker inte för att klara av att ge det stöd som behövs, säger Susanna Udvardi, verksamhetschef på Freezonen.

Stöd till utsatta kvinnor och män

Våldsutsattas behov är ofta komplext och kräver en rad olika insatser. Som kombinerad verksamhet har Freezonen en bred kompetens och erfarenhet av allt från flickor och pojkar som utsatts för hedersvåld till unga killar som blir rånade och misshandlade. Organisationen bedriver vittnesstöd, skyddat boende, öppen mottagning, har en chatt och jobbar även opinionsbildande. I Skåne, där Freezonen har sitt säte, arbetar organisationen också med en jourbil för att nå ut till utsatta kvinnor på landsbygden.

– Vi har en djup förståelse för våldet och dess mekanismer och ser hur ojämlik utsattheten är. Vi ser också att kvinnor och tjejer med barn är de mest utsatta. Men även många män och killar vänder sig till oss, säger Susanna Udvardi.

90-konto ska komplettera offentliga medel

Jourverksamheterna fyller en viktig uppgift i samhället. En viss finansiering kommer från staten och kommunerna. Men enligt Susanna Udvardi är den långt ifrån tillräcklig. Därför väljer nu Freezonen att även vända sig till allmänheten för stöd.

– Vi vill kunna bredda vår finansiering. För både näringsliv och privatpersoner innebär 90-konto en trygghet. Jag tycker det är bra att det finns en seriös insamlingskontroll så att givarna kan känna sig säkra på att deras pengar verkligen hjälper till, säger Susanna Udvardi.

Organisationer med 90-konto måste leva upp till följande krav:

Klart syfte. Organisationen måste kunna redovisa ett tydligt ändamål för insamlingen.

Låga kostnader. Pengarna ska gå till ändamålet. Inte mer än 25 procent av de insamlade medlen får gå till administration.

Ekonomisk kompetens. Ledamöter i styrelsen ska vara ekonomiskt kunniga och får inte ha betalningsanmärkningar.

Årlig kontroll. Organisationen måste varje år skicka in räkenskapshandlingar till Svensk Insamlingskontroll, som granskar och följer upp att insamlade medel används på rätt sätt.

Vid den senaste sammanställningen skänkte privatpersoner 8,6 miljarder kronor till organisationer med 90-konto. Svensk Insamlingskontrolls statistik finns tillgänglig på www.insamlingskontroll.se

För frågor kontakta:

Lena Hörnblad, 08-783 80 61                                   lh@insamlingskontroll.se