En digital storasyster – Tjejjouren Väst guidar kvinnor genom ungdomsåren

Genom anonym kommunikation via chatt, mejl och mobilapp stöttar Tjejjouren Väst flickor och unga kvinnor i åldern 10–25 år med målet att bidra till ett mer jämställt samhälle. Under de senaste åren upplever många inom målgruppen att kraven har ökat samtidigt som de känner sig ensammare – nu öppnar Tjejjouren Väst ett 90-konto för att kunna utveckla verksamheten.

– Organisationen är byggd på våra volontärers engagemang och det ska vi bevara, men genom ett 90-konto hoppas vi kunna professionalisera verksamheten och bredda utbudet, säger Gabriella Thompson Graflund, verksamhetschef för Tjejjouren Väst.

För drygt 10 år sedan, 2010, grundades Tjejjouren Väst efter att Jeanette Rahbe hade noterat hur unga kvinnor ofta glömdes bort i arbetet mot ett mer jämställt samhälle. Många kvinnojourer riktar sig endast till äldre kvinnor och för att få hjälp som ung kvinna krävs ofta att en vårdnadshavare är inblandad, vilket kan vara problematiskt eftersom bekymren många gånger är känsliga eller kopplade till just vårdnadshavaren.

– Det är svårt att nå unga kvinnor utan att blanda in en förälder eller någon annan vuxen, men för oss är det väldigt viktigt att erbjuda den möjligheten. Vi ville hitta ett forum där de unga får äga samtalet och där alla samtal sker på deras premisser. Hela vår verksamhet är anpassad efter målgruppens behov och önskemål, säger Gabriella Thompson Graflund.

Skolstarter oroar många

Hos Tjejjouren Väst kan alla som identifierar sig som tjej eller kvinna och är i åldern 10–25 år kommunicera anonymt med någon av organisationens kvinnliga volontärer. Chatten är öppen fyra kvällar i veckan och samtalen berör allt ifrån vardagliga frågor om livet till sexualitet och psykisk ohälsa. Ibland kräver situationen kontinuerligt stöd under en tid och då erbjuder Tjejjouren Väst en ”digital storasyster” där ungdomen får en särskild volontär för regelbunden samtalskontakt under minst tio veckor. Andra gånger behövs kortare insatser; efter vissa samhällshändelser under särskilda perioder märker Tjejjouren Väst hur den psykiska ohälsan ökar.

– När pandemin kom till Sverige eller när kriget bröt ut i Ukraina blev det tydligt att många var oroliga, men oftast handlar det om mer privata saker. Under de senaste åren har vi till exempel sett kraftiga ökningar av suicidtankar i samband med skolstarten efter sommar- och jullovet. Många upplever att kraven har ökat och att man inte räcker till, säger Gabriella Thompson Graflund och fortsätter:

– Det är något som är väldigt tydligt i våra årliga enkäter där vi ställer frågor om ungdomarnas liv och som vi förmedlar under våra återkommande utbildningstillfällen för vuxna.

90-konto ska bredda verksamheten

Under utbildningarna som arrangeras med jämna mellanrum, oftast för personer som på olika sätt jobbar med unga, delar representanter från Tjejjouren Väst med sina erfarenheter från sitt arbete och hur samtal om potentiellt obekväma ämnen bäst genomförs. Även ungdomarna erbjuds utbildning, men i mer direkta former; sedan länge organiserar Tjejjouren Väst ”Fråga advokaten” och ”Fråga psykologen” där ungdomar får ställa frågor till professionella vuxna. Planen är att bredda utbudet och addera ”Fråga barnmorskan” med hjälp av medlen som föreningen hoppas få in genom sitt nystartade 90-konto.

– Ibland får vi frågor om sexualitet och kroppen som vi inte har kompetens att svara på och vi har länge sökt ett sätt att samarbeta med någon med professionell erfarenhet. Vi har stora ambitioner för framtiden och förhoppningen är att vårt 90-konto ska bidra till att förverkliga dem. Med kontot hoppas vi få möjlighet att jobba mer långsiktigt och satsa på områden där vi tror att vi kan göra störst skillnad utan att behöva ta hänsyn till externa finansiärers önskemål, säger Gabriella Thompson Graflund innan hon avslutar:

– Vi har också upplevt att många företag efterfrågar ett 90-konto för att sponsra verksamheten och vi ser fram emot möjligheten att utveckla Tjejjouren Väst i samarbete med näringslivet under de kommande åren.

Svensk Insamlingskontroll följer upp att insamlade pengar används på rätt sätt

Varje år ska organisationer med 90-konto skicka in sina räkenskapshandlingar till Svensk Insamlingskontroll som följer upp att de insamlade pengarna går till rätt saker. Minst 75 procent av de totala intäkterna ska gå till ändamålet och högst 25 procent får gå till kostnader för insamling och administration. En årsredovisning ska upprättas som ska granskas av en auktoriserad revisor. I förvaltningsberättelsen ska det tydligt beskrivas hur organisationen har arbetat med sitt ändamål, vilka resultat som har uppnåtts och vilken effekt de har haft.

Läs mer på www.insamlingskontroll.se

För frågor kontakta:

Lena Hörnblad, 08-783 80 61 lh@insamlingskontroll.se