Hundar Utan Hem ger avlivningshotade hundar en andra chans – öppnar 90-konto för att rädda fler

I snart 20 år har Hundar Utan Hem räddat övergivna hundar och gett dem en andra chans till ett lyckligt liv i ett nytt hem. Genom åren har hundarna blivit fler och förra året räddades över 1000 hundar från Irland, Polen och Sverige. Nu vill den ideella föreningen utveckla verksamheten och öppnar ett 90-konto med förhoppningen att engagera fler.

Sedan 2005 har Hundar Utan Hem gett utsatta och avlivningshotade hundar en möjlighet till ett liv i ett nytt hem. Idag räddar föreningen över 1000 hundar varje år och ger dem ett nytt hem hos en noga utvald familj i Sverige. Majoriteten av hundarna kommer från antingen Polen eller Irland, där bland annat oreglerad avel och bristen på djurskyddslagar har gjort att många hundar far illa.

– Ett stort antal oönskade hundar kommer till kommunalt drivna dog pounds på Irland och shelters i Polen, varje dag. Båda länderna har stora problem med oreglerad avel och valpfabriker, men på Irland handlar det också ofta om att hundarna har avlats fram för specifika syften, till exempel för att valla får eller greyhoundracing, och de dumpas om de saknar rätt egenskaper, säger Tove Eriksson, Ordförande för Hundar Utan Hem, och lägger till:
– Problemet hanteras väldigt annorlunda i de olika länderna. På Irland avlivas hundarna efter fem dagar från att de har kommit in på ett dog pound medan hundarna i Polen ofta tvingas tillbringa resten av sina liv på kommunala shelters tillsammans med flera hundra andra hundar. Chansen för en vuxen hund att bli adopterad i Polen är tyvärr liten. Att omplacera hundar är den största delen av vår verksamhet, men vi arbetar också proaktivt med att förbättra hundarnas situation på Irland och i Polen och för det har vi ett nära samarbete med över 20 lokala rescues och djurskyddsföreningar.

Fler oönskade hundar efter pandemin

Även Sverige har haft ett växande problem med oönskade hundar. Den vanligaste anledningen till att hundar lämnas bort är att ägaren inte anser sig kapabel att ta hand om den. Enligt Tove Eriksson handlar det i många fall om att ägaren har valt hund efter utseendet snarare än egenskaper och behov. Dessutom skaffade många familjer husdjur under coronapandemin och med ett begränsat antal hunddagisplatser valde många att lämna bort sina hundar. Ibland lämnas de till djursjukhus för att avlivas och då händer det att veterinärer kontaktar Hundar Utan Hem för att ge dem en andra chans. Hundar Utan Hem tar även emot hundar som har omhändertagits av Länsstyrelsen. I de flesta fall är hundarna som har vuxit upp i Sverige redan vaccinerade, men utöver det måste de gå igenom samma process som de som kommer från andra länder.
– Vi ser till att hundarna är vaccinerade, försäkrade och är registrerade på rätt sätt. Oavsett vilket land hunden kommer ifrån gör våra placerare, som är utbildade hundinstruktörer och hundpsykologer, en utvärdering av hunden, dess egenskaper och behov innan vi skriver en annons på vår hemsida. När intressenter hör av sig börjar en ganska lång process där vi genomför flera intervjuer för att säkerställa att de som adopterar vet vad som krävs och kan ge hunden bästa möjliga förutsättningar till ett lyckligt liv, säger Tove Eriksson och fortsätter:
– Det är fantastiskt att se en hund få ett nytt liv. Målet är att kunna hjälpa många fler, men vi har varit begränsade av, bland annat, väldigt höga veterinärkostnader. 2022 försåg vi hemlösa och utsatta hundar med veterinärvård för nästan 4,5 miljoner kronor.

90-konto inger förtroende

För att stärka verksamheten och skapa fler insamlingskanaler har Hundar Utan Hem öppnat ett 90-konto. Kontot utfärdas av Svensk Insamlingskontroll som ställer höga krav på den ekonomiska redovisningen och att de insamlade medlen verkligen tillfaller ändamålet.

– Som ideell förening är vi beroende av bidrag från privatpersoner och företag och det är väldigt viktigt att vi har deras förtroende att pengarna används på rätt sätt. I Sverige finns det ingen bättre symbol för det än ett 90-konto och vi är väldigt glada över att få öppna ett. Förhoppningen är att kontot ska bidra till att vi kan stärka hela verksamheten, anställa fler och rädda ännu fler hundar, avslutar Tove Eriksson.

Svensk Insamlingskontroll följer upp att insamlade pengar används på rätt sätt

Varje år skickar alla organisationer med 90-konto in sina räkenskapshandlingar till Svensk Insamlingskontroll som följer upp att de insamlade pengarna går till rätt saker. Minst 75 procent av de totala intäkterna ska gå till ändamålet och högst 25 procent får gå till kostnader för insamling och administration. En årsredovisning ska upprättas som ska granskas av en auktoriserad revisor. I förvaltningsberättelsen ska det tydligt beskrivas hur organisationen har arbetat med sitt ändamål, vilka resultat som har uppnåtts och vilken effekt de har haft.

För frågor kontakta:

Lena Hörnblad, 08-783 80 61 lh@insamlingskontroll.se