Nya Kompisbyrån skapar vänskapsvägar in i det svenska samhället

Genom middagsträffar, fikastunder och digitala möten vill Nya Kompisbyrån bygga broar mellan nyanlända och etablerade svenskar. Konceptet har visat sig vara en effektiv väg in i samhället och har lett till sysselsättningen för en majoritet av de nyanlända. Nu öppnar Nya Kompisbyrån ett 90-konto för att kunna fortsätta utveckla verksamheten och locka fler samarbetsparters.

I samband med immigrationsvågen i mitten av 2010-talet växte engagemanget för att hjälpa de nyanlända in i samhället stort och ett flertal organisationer grundades för att underlätta etableringen. Två av dem var Kompisbyrån och Invitationsdepartmentet som båda ville sammanföra immigranter med svenskar genom olika typer av sociala träffar. Några år senare, 2020, slogs föreningarna ihop och bildade Nya Kompisbyrån. Syftet och tillvägagångsättet är sig likt; genom föreningen kan nyanlända och svenskar över 18 års ålder anmäla sitt intresse till sociala träffar, antingen fysiskt eller digitalt, med målet att tända nya vänskaper och underlätta immigranternas väg in i det svenska samhället. Ambitionen är att para ihop personer med liknande intressen och konceptet har visat sig vara väldigt framgångsrikt.

– I Sverige får 7 av 10 ett arbete genom sitt sociala nätverk och om du är ny i landet tar det ofta lång tid att bygga upp ett kontaktnät. Vårt mål är att korta den tiden så mycket som möjligt och vi lägger mycket kraft på att matcha ihop människor som vi tror kan ha utbyte av varandra. Om två människor har ett gemensamt intresse i exempelvis fiske, politik eller att skriva texter så har de flesta det ganska lätt att hitta en utgångspunkt för vänskapen, även om man kommer från vitt skilda kulturer. Faktum är att drygt 60 procent av de som har träffats en gång vill ses igen, säger Mardin Baban, verksamhetschef för Nya Kompisbyrån och fortsätter:

– Men det är långt ifrån allt vi gör – vi har många projekt för att skapa vägar in i samhället för olika grupper.

Fokus på kvinnor

Nya Kompisbyrån erbjuder ett flertal program med syftet att hjälpa olika målgrupper att etablera sig i Sverige. På senare tid har utrikesfödda kvinnor varit i fokus och målgruppen har själva fått bidra till att forma projekten för att göra dem så effektiva som möjligt. Ett exempel är programmet ”Klara, Färdiga, Kvinna” där varje deltagare får kontakt med en etablerad svensk som fungerar som en mentor under en sexmånadersperiod i syfte att skaffa sig en sysselsättning. Projektet har överträffat alla förväntningar och lett till att hela 38 procent av de som genomgått programmet har fått ett arbete och drygt 40 procent har börjat studera efteråt.

– Det är ganska otroligt att så många har lyckats så bra och vi tar det som ett kvitto på att det vi gör verkligen gör skillnad. Genom att stärka kvinnor i de här grupperna underlättas integrationen ofta även för alla omkring – de tar med sig hela familjen in i samhället. Samtidigt är programmen inte bara till gagn för de utrikesfödda. Många av mentorerna ser ett stort värde i sina nya vänskaper och 89 procent vill fortsätta hålla kontakt med sina adepter efter programmets slut, säger Mardin Baban.

90-konto öppnar dörrar

Hittills har verksamheten finansierats genom privata donationer och statliga bidrag. Mycket av medlen är projektspecifika eller tidsbegränsade och för att få större möjligheter att arbeta långsiktigt öppnade Nya Kompisbyrån nyligen ett 90-konto hos Svensk Insamlingskontroll. Förväntningarna är att kontot också ska öppna dörrar för fler samarbeten.

– I Sverige är 90-kontot ett väldigt starkt och respekterat bevis på att en välgörenhetsorganisation bedrivs seriöst. När vi har sökt finansiärer och samarbetspartners märker vi hur viktigt det är, så vi är väldigt glada över att ha det på plats nu. Vi har många projekt som vi vill genomföra och vår tro är att ett 90-konto kommer bidra till att vi kan göra det, avslutar Mardin Baban.

Svensk Insamlingskontroll följer upp att insamlade pengar används på rätt sätt

Varje år ska organisationer med 90-konto skicka in sina räkenskapshandlingar till Svensk Insamlingskontroll som följer upp att de insamlade pengarna går till rätt saker. Minst 75 procent av de totala intäkterna ska gå till ändamålet och högst 25 procent får gå till kostnader för insamling och administration. En årsredovisning ska upprättas som ska granskas av en auktoriserad revisor. I förvaltningsberättelsen ska det tydligt beskrivas hur organisationen har arbetat med sitt ändamål, vilka resultat som har uppnåtts och vilken effekt de har haft.

Läs mer på www.insamlingskontroll.se

För frågor kontakta:

Lena Hörnblad, 08-783 80 61 lh@insamlingskontroll.se